Igår kom tjejerna hit hem, vi satt och pratade hela kvällen. Vi började även skriva lite på talet som ska hållas på tisdag. När dem gick så försökte jag sova och när jag hade slumrat till så hörde jag att någon kom in genom dörren, och hujeda mig vad rädd jag blev men det var ju bara syster. Haha även när vi hade varit och mött Malin så började mammas keyfinder pipa innanför dörren och jag trodde det var Malin först!

Nu är jag hemma på rast och när jag kom innanför dörren så fick jag världens mysigaste kram av Ida, syrran är ju nämligen barnvakt åt henne.. Innan jag gick förut så fick jag biokort på 100 kr, åh vad jag kommer sakna dem. Läste även "bedömningen" de skrev om mig och allting kändes så bra, nu ska jag gå ner och vara min allra sista timmar bland barnen! Om jag får sluta tidigare så tänkte jag gå förbi Tina med en bukett eftersom hon fyller år idag, och sedan vid kvart över 4 så ska jag ÄNTLIGEN få klippa och slinga håret. Den här dagen har jag väntat på i över en månad!

Nä nu ska jag börja traska ner, eller måste kolla om Roland har mejlat om provet än.

Hejhopp

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

överger den här sidan nu och flyttar till http://www.metrobloggen.se/hurricane   ...

Nu kom jag på vad jag ska göra idag, jag ska plugga teori så jag inte behöver skämmas imorgon på körlektionen.  Så efter att jag har plockat ur diskamaskinen och bäddat rent i sängen så ska jag lägga mig ner och läsa lite ur boken innan jag gör några...

Nu för tiden så vaknar jag runt 8 och är ganska så pigg, rätt skönt men ändå långtråkigt vissa dagar. På en timme har jag kollat runt på alla "vardaglia sidor" minst 10 gånger på varje medan jag väntar på att tvätten ska bli klar. Men nu har jag dusc...

Det är sånt här som får mig att känna mig lite värdelös, bara för att jag blir så himla avundsjuk. Men det ska fan bli ändring på det! För nu är mitt cv och anställningsbrev klara för att lämnas ut, eller måste knäppa kort först som jag ska bifoga me...

Jag har nyss kollat på det sista avsnittet av vänner, och det är fruktansvärt bra! Fastän jag har sett det avsnittet tusen gånger så blir jag ändå ledsen och känner med ross när rachel inte stannar kvar, men känner glädjen när hon står i dörren och s...